Oj.

Jag har flyttat och är tyvärr utan internet men glöm inte bort mig vänner för jag är snaaart tillbaka.
Just nu sitter jag hemma hos Johnnys mor och betalar lite räkningar och sånt shit.

Heeeejdåååå.

Dimma.

Man måste ju älska fyllebilder folk tagit med mobilen. Speciellt när man faktiskt ser rätt så snygg ut. Det tackar vi Marina för! (Om du ser bilderna och blir arg för att jag så fräckt snodde dem så får du skrika åt mig)



Jag minns det här. Först togs den här bilden och Sjöberg konstaterade att jag alltid gör samma min.
"Jaha, jag får väl testa en ny då" tänkte jag.



Jag kom inte på något så jag log. Den här bilden är väldans fin. Synd att den är så suddig annars hade jag skrivit ut den och gett som present till päronen. Syster stor och syster liten.



Den här har jag inget minne av men vad gör deeeeet.




PMS.

Välkommen PMS. Eller PMDD.
Det är bra att du kommer hit och gör min mage svullen, mitt ansikte finnigt, mitt hår statiskt och mitt sinne mörkt.
NOT.

Men ja, skitsamma.
Jag orkar knappt bry mig längre. Det är så. Som ett brev på posten kommer det och väller över mig. Men förhoppningsvis får jag träffa en doktor snart som kan hjälpa mig med mina kvinnoproblem och ställa en diagnos. Galen? Sjuk? Inte? Va?


Girls just have lunch.

Jossan väckte mig imorse och ville hälsa på och sola lite. Hon tog en promenad till Gimåt och vi la oss på gräsmattan. Då smög sig solen bakom världens största moln. Vi spelade lite kubb istället.
Jag förlorade.

Sen hängde vi tvätt. Jossan var ansvarig för klädnyporna och hon gjorde ett väldigt bra jobb.

Solen dök fram lite ibland så vi fick lite färg och glädje.
Imorgon kanske det blir fint väder också. Mhm.
Sen flyttar jag.
Eller ja, på onsdag flyttar vi på riktigt men börjar peta in lite saker i nyläggan imorgon.

Känns . Så. Jävla. Gött.



Jag gjorde det här kollaget en gång. Det är stuff från FredFlare som jag ville ha. Det vill jag fortfarande.



Johnny sa just "Jag tror inte att det är bra för din hjärna att lyssna på Weird Al."
Gud så fel han har. Min hjärna mår väldigt bra, thank you very much.

En sån också.

Ja just, vi lyckades med en sån här också.


Virus alert.





















Don't play that Achy Breaky-song.

Hej.

Här sitter jag och pimplar rött vin med syrran och väntar på att huvudet ska snurra till.
Vi tänkte gå bort och umgås med lite folk snart. Huvudet ska bara snurra till, som sagt. Det poppas Weird Al och jag känner mig tjock och ful, men vad gör väl deeeet när man har vin.

Anledningen till att jag känner mig fläskig är att jag nyligen smällt i mig en pizza och min mage är enorm av menssvullnad. Jag orkar faktiskt inte riktigt bry mig om detta så jättemycket. Det är mer lite... Äh, ni vet.




Nej, det här är inte min outfit för kvällen men man kan ju låtsas lite.

Min nya idol.

Titta på hela klippet och jag lovar er att han blir er nya idol också.





Nu tittar ni bannemig.
Han och Animal alltså.

SRF info by Emma.

Well, som sig bör så tänkte jag skriva ett litet inlägg om SRF.
Här kommer det. Taaa-daaa.
Anette och jag tog buss-buss-tåg-bil ner till Sölvesborg klockan 5.25 på måndagmorgon och var framme typ klockan elva den kvällen. Resan gick trögt men vi roade oss så gott vi kunde. Somnade lite, skrattade mycket och åt Pringles till frukost. Ni vet, som man gör.

När vi var framme var det så mörkt att vi satte upp ett pyramidalt snett tält. Alltså, ni skulle hört hur vi skrattade när vi fick se det dagen efter. Men det sket vi i, det gick ju att sova där för sjutton gubbar.

Vi började smått peta på våra medarbetare men kunde inte komma på vad de sa att de hette när vi presenterade oss så det fick bli smeknamn på hela drösen. Göteborgarn, Luffaren, Fåfängan och så vidare. Tillslut erkände vi detta och de fllesta fick presenterade sig åter igen. Några satt vi och lurade på tills någon sa deras namn högt. Kändes gött. Världens härligaste gäng också kanske man bör tillägga. Redan första natten hörde vi tältgrannarna mynta ett uttryck som skulle komma att följa oss veckan igenom. Goschi-goschi-gosch.

Vi jobbade. Skrattade ihjäl oss, Frös. Skrattade mer. Skrattade lite till. Drack lite öl. Jobbade. Åt. Struntade i att duscha. Struntade i att sminka oss. Skrattade ännu mer.

Livet var ganska roligt. Skratt. Åh.

MEN (och det här är ett stort men) jag var otroligt less stundvis. Jag var så less att jag ville gråta. När regnet piskade en i ansiktet och man visste att det enda skydd man hade var ett trasigt tält så ville man väldigt gärna hem.

Vad gjorde man då?
Jo, pratade lite med sina vänner. Kramades lite.
Allt blev så mycket bättre.

Så, musiken då?

Jovars hörrni, jag såg liksom Aerosmith och det var GRYMTSAGRISEN. Jag var lyrisk hela tiden. Anette grät nästan lite efteråt. Fan-fucking-tastiskt. Nazareth likaså.

Vi såg Mustasch och skuttade omkring och buffade runt till dess att benen och nacken värkte. Det spöregnade men vi var otroligt glada. Roligaste kvällen. Tyvärr så dog jag lite i huvudet när vi kom hem. Anette bäddade om mig med orden "Du är det finaste jag har, klart jag vill att du ska må bra" och pussade mig i pannan. De andra skapade ett smärre fylleslag den kvällen. Jag sov som en nassegris.

Vi såg ett grymt bra band som heter Lemon Bird. Skitbra alltså. 70-tal, blues, rock och en jävla gong-gong. Riktigt bra skit.

Jag såg aldrig Guns n' roses för jag jobbade länge sent kvällen. Det var sista kvällen så vi var en grupp som stannade och städade ihop precis allt. Men jag hörde fanskapet. Och det här säger jag som ett stort fan av GnR men... Fy helvete.
Vad är det för fel på Axl Rose?
För det första så kom han inskuttandes typ trekvart för sent för att slakta alla låtar. Jag hörde allt väldigt väl och det lät hemskt. Som ett dåligt cover-band. Nej fy tusan. Jag får gotta mig i gamla skivor och försöka glömma det.

Så hade jag det på SRF 2010.
Nu är jag förkyld som en gammal getabock men känner en värme i magen när jag tänker tillbaka på allt.
Förkyld? Skiter man väl i.


Bilder, bilder, bilder.

Oj oj oj.
Jag har så mycket bilder på min kamera. Ni ska få några nu, sen kanske det droppar in några lite i efterhand.

Först så får ni lite bilder från lördagen innan jag drog iväg till SRF. Då var det fest och jävlar så roligt jag hade. Det var faktiskt även kvällen jag bestämde mig för att bli personlig stylist/sminkös/frisör och allmän partymeister till min syster. Se så fin hon blidde.









(Ja just, nu följer en rad bilder där vi har kepsar på sig och tycker att det är the best thing since sliced bread)










Och nu kommer det ni alla väntat på... Bilderna från SRF 2010!
Jag vill dock varna känsliga tittare för att jag och Anette tänjer på gränserna till vad att oduscha och osminka sig heter.


("Neeej vänta nu, här ska det bannemig sminkas!" tänkte Anette. Bilderna som följer kan uppfattas som stötande eftersom pojkarna sminkade Anette  till dess att hon såg ut som som en misshandlad kvinna med unibrow. Men ja, du vet. Skiter man väl i)







Nu fortsätter filmen.








Sådärja. Efter en vecka var det dags att åka hem. Vi hade det väldigt roligt i bilden till Stockholm.








Så. Enough liksom.
Jag ska lägga upp skiten på Fejjan också så det är lika bra att sätta fart.
Poh!

Skiter man väl i.

Jag är jättesjuk.
Det är snor, harkel, host och fan överallt.
Typiskt mig alltså. Typiskt Emma.

Jag återkommer när jag fått tillbaka lite energi

.
Tack för en underbar vecka darling. Jag har nog inte skrattat så mycket på bra länge.


Men ja, du vet. Skiter man väl i.

SRF 2010.

Så, nu är jag hemma igen. Efter BARA 20 timmars resande så fick jag hoppa in i duschen och sen sova i en säng. Det kändes riktigt jävla skönt men nu är jag förkyld. Som vanligt så blir jag förkyld när jag gjort något sånt här.

Uh.

Jag återkommer senare med bilder och sånt.
Nu ska jag sitta och hosta, knapra alvedon och massera min ömma nacke.
Smell you later friends.

Sweden Rock Festival

Om några timmar sätter vi oss på bussen. Klockan 5:25 går den. Hej och hå.
Nu sitter vi vakna och lyssnar på Foo Fighters och funderar på att sova en timme eller två.

Ses vi där?
Jag kommer jobba men säg gärna hej ändå.

Lörday.

Jag och syrran skulle ut igår.
Det slutade med att vi satt och nätshoppade åt henne och alla pojkar tittade sig blåa på "Bad Boys". Man hörde ett svagt höhö:ande ibland.

Jag får hem till Johnnys mamma. Somnade.
Nu är det lördag och jag har nyss tvagat mig.

Sitt inte uppe och vänta, för jag ska ut och busa.

Vad gör ni ikväll?

Guljävel.

Det regnar ute.
Bah!
Det tycker jag är himla töntigt gjort av sommaren. Jag har inte tid med regn. Jag vill ha sol. Om yr.no har rätt så ska det även regna nere i Sölvesborg under SRF. Vad i...?
Bah!



Idag är jag gul och fin. Som solen. Och morgonkiss. Och kycklingar. Och påsk.

Onsday.

Anette ringde i förmiddags och vi surrade bra länge.
Det kändes så skönt att få höra hennes röst ordentligt. Det bästa den här sommaren kommer bli att jag och Anette blir nästan grannar i en HEL MÅNAD. Oh yes.

Nu sitter jag och håller på med någon slags helrenovering av håret. Färg, slingor och annat. Sen får det vara resten av sommaren. Blekas. Slitas. Solas.

Jag har varit i stan idag också.
Såg ut ungefär såhär.





Ja. Man måste ju bara älska toan i bakgrunden på första bilden.
Enough med modebloggande för en dag. Nu ska jag dricka kaffe.

I got summer on my mind.





Ohyggligt fin dag idag med.







Mamma och Jossan gick och tittade på Unga mödrar så jag passar på att blogga.





Anette ringde idag. Tält är kirrat. Snart kanske resa också. Topnotch liksom mother f:er.







Jag dricker LOKA Citron (utropstecken utropstecken utropstecken) och filurar.



Av alla bilder jag tagit dag är jag nog mest stolt över den nedanför.

HA!

RSS 2.0